Bildt och Reindfelt,
Till vilket pris ska ni förtiga sanningen om folkmordet 1915?
Riksdagsbeslutet om ett erkännande av folkmordet 1915 är ett mycket välkommet beslut för oss syrianer/araméer/assyrier/kaldéer i Sverige och världen över. Det är av historisk värde att Sverige följer övriga länder som erkänt de systematiska massakrerna på kristna minoriteter i Osmanska riket 1915 som folkmord.
Sedan 11 mars gör sig en stor förvirring gällande i svensk massmedia. Medan en del medier rapporterar om beslutet som ”det armeniska folkmordet”, påstår andra att beslutet kan leda till ”politisering” av historien.
Den verkliga förvirringen råder bland regeringens representanter. Statsministern Reinfeldt och utrikesministern Bildt har uttalat sig så som att beslutet kommer att ”politisera historien” och gått så långt att de har bett om ursäkt av Turkiets prämierminister på grund av beslutet.
I ren desperation signalerar Reinfeldt och Bildt att de inte kommer att bry sig om riksdagens beslut. Tvärtom, båda har deklarerat öppet att de kommer att försöka fatta ett nytt beslut om de vinner valet i september. De väljer inte bara att strunta i själva riksdagsbeslutet utan också i princip be Turkiet om ursäkt för vårt demokratiska omröstningssystem.
Vilka signaler ger svenska regeringens agerande? Bildt och Reinfeldt är respektlösa mot de hundratusentals berörda anhöriga till offren.
Varje syriansk/araméisk/assyrisk/kaldéisk familj har en eller flera anhöriga som antingen mördats kallblodigt, våldtagits, bortrövats eller fördrivits från sitt hem mellan åren 1914-1919 då folkmordet ägde rum. Idag finns spillran av vårt folk spridda över hela världen, uppskattningsvis drygt 100 000 i Sverige, varav cirka 10 000 i Botkyrka och ca 20 000 i Södertälje.
Carl Bildt skyndade sig att snabbt besöka turkiska ungdomsförbundet i Sverige så fort han återvände från sin utlandsresa och förklarade hur ledsen och besviken han är på grund av riksdagens beslut om erkännandet av folkmordet. Men att besöka oss drabbade av folkmordet 1915 tänkte han inte ens på. Han lovade också att han kommer att arbeta för ett nytt beslut, ett beslut i motsatt riktning, om de får behålla makten nästa mandatperiod. Men löftet som hans regeringschef, statsministern Reinfeldt har gett för fyra år sen, då han lovade erkänna folkmordet om de fick makten, glömde han lätt. På vems sida står Carl Bildt och Fredrik Reinfeldt? På de förövarnas sida eller på de drabbades sida?
Hur skulle till exempel omvärlden ha reagerat mot en tysk förnekelseaktion mot förintelsen?
Exakt vad är Bildts och Reinfeldts budskap till Turkiet? I desperation ger de därmed indirekt stöd åt Turkiet att fortsätta sitt destruktiva förnekelsearbete, som måste ses som en fortsättning på folkmordet, om än med andra metoder.
Inget land kan på allvar blicka framåt om man inte gör upp med det förflutna. Ett turkiskt erkännande skulle därmed underlätta både för Turkiet och för de drabbades försoningsprocess.
Samtliga partier ska i god tid före valet ge oss väljare besked om vilka åtgärder som ska vidtas utifrån riksdagsbeslutet. Till vilket pris ska man förtiga sanningen om folkmordet 1915?
En sak är dock säker, och det är att vi som Seyfokommitté kommer rekommendera vårt folk att inte rösta på moderaterna i september såvida de inte uttryckligen meddelar en ändring i sin hållning till riksdagsbeslutet om erkännandet av folkmordet.
Seyfokommittén i Botkyrka
Seyfokommittén ingår följande organisationer/kyrkor:
Arameiska Syrianska KIF i Botkyrka
Assur föreningen i Botkyrka
Assyrien Kulturcenter i Botkyrka
Assyriska Kulturföreningen i Botkyrka
Suryoyo föreningen i Tumba
S:t Georgis syrisk ortodoxa kyrkan i Hallunda
S:t Maria syrisk ortodoxa kyrkan i Tumba
S:t Petrus & Paulus syrianska ortodoxa kyrkan i Hallunda
Österns Assyriska kyrkan i Botkyrka
Österns Gamla kyrkan i Botkyrka