De kristna i Afghanistan tillhörde nämligen utbrytarkyrkan i Turabdin, som inte längre förmådde att skicka präster till dem. Det anmärkningsvärda var att dåvarande patriarken för Antiokia som hade sitt säte i Zafaranklostret, sägs ha samarbetat med den osmanske sultanen Abdulhamid II för att se till att församlingen i Afghanistan gick över till islam.
30 år senare lät sig en annan patriark köpas av den nya turkiska republikens parlament för 5000 schilling (kurush) i månaden.[1] Hans motprestation: att förneka folkmordet Seyfo och visa full lojalitet gentemot republiken. Han skulle också låta sina undersåtar i Mardin och Turabdin förbli under Turkiets överhöghet när kartan för Mellanöstern ritades om av stormakterna Frankrike och Storbritannien. Patriarken var Elias III Shaker, som också spelade en avgörande roll när Lausanne-fördraget blev en turkisk seger.
Det berättar historieforskaren Jan Beth-
